anspela
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]anspela (present anspelar, preterite anspelade, supine anspelat, imperative anspela)
- to allude
- anspela på aktuella händelser
- allude to current events
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | anspela | anspelas | ||
| supine | anspelat | anspelats | ||
| imperative | anspela | — | ||
| imper. plural1 | anspelen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | anspelar | anspelade | anspelas | anspelades |
| ind. plural1 | anspela | anspelade | anspelas | anspelades |
| subjunctive2 | anspele | anspelade | anspeles | anspelades |
| present participle | anspelande | |||
| past participle | anspelad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.