angränsa
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]angränsa (present angränsar, preterite angränsade, supine angränsat, imperative angränsa)
Usage notes
[edit]Mostly in the present participle.
Conjugation
[edit]Conjugation of angränsa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | angränsa | angränsas | ||
| Supine | angränsat | angränsats | ||
| Imperative | angränsa | — | ||
| Imper. plural1 | angränsen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | angränsar | angränsade | angränsas | angränsades |
| Ind. plural1 | angränsa | angränsade | angränsas | angränsades |
| Subjunctive2 | angränse | angränsade | angränses | angränsades |
| Participles | ||||
| Present participle | angränsande | |||
| Past participle | angränsad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||