överskugga

Swedish

Etymology

över- (“over”) +‎ skugga (“shadow”)

Verb

överskugga (present överskuggar, preterite överskuggade, supine överskuggat, imperative överskugga)

1. to overshadow; to dominate something and make it seem insignificant.

Conjugation

Conjugation of överskugga (weak)

	active		passive
infinitive	överskugga		överskuggas
supine	överskuggat		överskuggats
imperative	överskugga		—
imper. plural1	överskuggen		—
	present	past	present	past
indicative	överskuggar	överskuggade	överskuggas	överskuggades
ind. plural1	överskugga	överskuggade	överskuggas	överskuggades
subjunctive2	överskugge	överskuggade	överskugges	överskuggades
present participle		överskuggande
past participle		överskuggad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

• överskugga in Svensk ordbok.