återvälja
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]återvälja (present återväljer, preterite återvalde, supine återvalt, imperative återvälj)
Conjugation
[edit]Conjugation of återvälja (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | återvälja | återväljas | ||
| Supine | återvalt | återvalts | ||
| Imperative | återvälj | — | ||
| Imper. plural1 | återväljen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | återväljer | återvalde | återväljs, återväljes | återvaldes |
| Ind. plural1 | återvälja | återvalde | återväljas | återvaldes |
| Subjunctive2 | återvälje | återvalde | återväljes | återvaldes |
| Participles | ||||
| Present participle | återväljande | |||
| Past participle | återvald | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||