återinviga

Swedish

Etymology

Compound of åter +‎ inviga.

Verb

återinviga (present återinviger, preterite återinvigde, supine återinvigt, imperative återinvig)

1. reinaugurate

Conjugation

Conjugation of återinviga (weak)

	active		passive
infinitive	återinviga		återinvigas
supine	återinvigt		återinvigts
imperative	återinvig		—
imper. plural1	återinvigen		—
	present	past	present	past
indicative	återinviger	återinvigde	återinvigs, återinviges	återinvigdes
ind. plural1	återinviga	återinvigde	återinvigas	återinvigdes
subjunctive2	återinvige	återinvigde	återinviges	återinvigdes
present participle		återinvigande
past participle		återinvigd

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• återinvigning

Further reading

• återinviga in Svenska Akademiens ordböcker