förvara
Jump to navigation
Jump to search
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From Old Swedish forvara, from Middle Low German vorwaren. Cognate with Danish forvare, Norwegian Bokmål forvare, Norwegian Nynorsk forvare, forvara, Middle Dutch verwaren and German verwahren. Equivalent to för- + vara (“last”).
Pronunciation
[edit]Audio: (file)
Verb
[edit]förvara (present förvarar, preterite förvarade, supine förvarat, imperative förvara)
- to store
Conjugation
[edit]Conjugation of förvara (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | förvara | förvaras | ||
Supine | förvarat | förvarats | ||
Imperative | förvara | — | ||
Imper. plural1 | förvaren | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | förvarar | förvarade | förvaras | förvarades |
Ind. plural1 | förvara | förvarade | förvaras | förvarades |
Subjunctive2 | förvare | förvarade | förvares | förvarades |
Participles | ||||
Present participle | förvarande | |||
Past participle | förvarad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Related terms
[edit]Further reading
[edit]- förvara in Svensk ordbok.