tvåvinge

Swedish

Etymology

två (“two”) +‎ vinge (“wing”)

Noun

tvåvinge c

1. fly (member of order Diptera)
   • 1922, Oscar Ringdahl, “Våra Cinxia (Sericomyia) arter”, in Entomologisk tidskrift, volume 43, page 178:

     De höra ju också till våra största och vackraste tvåvingar.

     Of course they are also among our biggest and prettiest flies.

Declension

Declension of tvåvinge

		nominative	genitive
singular	indefinite	tvåvinge	tvåvinges
	definite	tvåvingen	tvåvingens
plural	indefinite	tvåvingar	tvåvingars
	definite	tvåvingarna	tvåvingarnas