ärekränka
Swedish
[edit]Etymology
[edit]ära (“honor”) + -e- + kränka (“violate”).
Verb
[edit]ärekränka (present ärekränker, preterite ärekränkte, supine ärekränkt, imperative ärekränk)
Conjugation
[edit]Conjugation of ärekränka (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | ärekränka | ärekränkas | ||
| Supine | ärekränkt | ärekränkts | ||
| Imperative | ärekränk | — | ||
| Imper. plural1 | ärekränken | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | ärekränker | ärekränkte | ärekränks, ärekränkes | ärekränktes |
| Ind. plural1 | ärekränka | ärekränkte | ärekränkas | ärekränktes |
| Subjunctive2 | ärekränke | ärekränkte | ärekränkes | ärekränktes |
| Participles | ||||
| Present participle | ärekränkande | |||
| Past participle | ärekränkt | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||